Raset i Visby ringmur

En kväll i februari 2012 rasade cirka 70 kvadratmeter av Visby ringmur i Östergravar. Krönet hängde kvar, och med formen av en valvbåge vilade det på muren runt rasområdet. Kärnan var rösig och ytterligare några stenar föll innan raset stabiliserade sig. Det var dock långt ifrån en stabil situation man ställdes inför; på sina tunnaste ställen var muren inte mer än 25 cm i sitt raserade skick.

För att lösa uppgiften med att återuppbygga Visby ringmur beslöt Riksantikvarieämbetet, som är förvaltare av muren, att arbetet skulle ske i form av ett forskningsprojekt. Ett intensivt arbete tog sin början för de experter inom byggnadsvård, mureri, ingenjörskonst, arkeologi, statik och materialkunskap som fick i uppdrag att hantera den uppkomna situationen. Arbetet bedrevs som ett forsknings- och utvecklingsprojekt med ett antal samarbetspartner. Projektet kombinerade hantverkarnas kunskaper med forskning.

Projektet leddes av Riksantikvarieämbetet; projektledare Ulrika Mebus. Forskningsledare var Kristin Balksten vid Uppsala Universitet – Campus Gotland med assistans av forskare från Tyréns; Carl Thelin, Laine Montelin och Folke Höst, samt från Riksantikvarieämbetets Arkeologiska Uppdragsverksamhet (UV Syd, sedan 2015 Statens Historiska Museer); Mats Anglert. Gotlands Museum dokumenterade arbetet antikvariskt; Jörgen Renström, Per Widerström.

Byggentreprenör för muruppbyggnaden var Byggnadshyttan på Gotland AB. Eftersom Byggnadshyttan i sitt uppdrag har en tydlig kunskaps- och forskningsprofil var det en optimal lösning. Medarbetare på Byggnadshyttan har bidragit till projektet med kunskap, både sådan som redan fanns i företaget och ny kunskap som uppstod genom att nya metoder och material utvecklades och användes. Arbetsledare var Kjell Jacobsson, hantverkare Mats Larsson, Curth Klasén, Daniel Sjöberg, Tomas Andersson med flera. Region Gotland, som äger muren, har bistått med vissa tjänster.